30/10/10

Mycket av denna månad har försvunnit i huvudvärk åsamkad av avgiftning från kaffe. Varför? Jo –

För ca ett halvår sedan försökte jag också sluta. Då drack jag ca 3 koppar om dagen. En blygsam siffra för att vara svensk men ändå tillräckligt mycket garvsyra för att få min späda kropp ur balans. Nåväl, jag lyckades sluta och efter en ren vecka tänkte jag att jag kunde unna mig en kopp, bara för smakens skull. Två dagar senare var jag tillbaka på 3 koppar om dagen. Men det slutade inte där. För en månad sedan, knappt ett halvår efter att jag börjat dricka kaffe igen, drack jag 5 koppar en genomsnittlig dag och det var katastrof. För min sömn, för min mage, för mitt humör. Ja, för en hel del annat också, säkert.

Det funkade inte. Jag slutade tvärt och nu har det gått en månad. Allt är bättre; sömnen, humöret, huvudet, magen, alles. Dessutom har jag tagit upp ett gammalt intresse för te.

Det var ju inte meningen att detta skulle handla om kaffe. Tanken var att föra någon slags inre monolog om varför jag inte skrivit på lång tid, presenterat i text för dig(mig). En annan anledning till min frånvaro är att jag skrivit fruktansvärt mycket kod i skolan, html och css har tagit upp en stor del av mitt liv. Varje dag i skolan har präntat kod rakt in i huvudet vilken tydligen aktiverat attributet huvudvärk med värdet 100%.

Nej.

Nu har jag helt tappat intresset för att vaska fram den egentliga tråden ur detta nystan. Allt skriveri om huvudvärk verkar ha triggat igång något. Bäst att fly och sova bort.

9/12/10

Upp till anklarna i gristräck förbannade jag mitt tvåveckorsbundna skoval. De nyinköpta skinnskorna fläckades likt leoparpäls, den beiga sörjan som stänkte upp i smakfullt spridda prickar på det svarta.

Hur dagen flöt med en belåtenhet över att ha mött någon som jag värderingsmässigt klickade med. En idé om att inte vara förpliktigad att driva ett politiskt system och den ekonomiska maskinen, även om det i kantianska termer säkerligen skulle leda till en global katastrof. Kanske är vi värda att gå under om vi skapat en värld där ett svart, vridet begär är det blod som rinner i dess ådror, och försöker vi åderlåta den så dör vi alla. En återgång till ett naturtillstånd innan människans inträde. Kallas det rättvisa?

Döda världen. Faktiskt.