All vätska gör mig trött och det kluckar om min mage när jag lägger mig ned på sängen för att sova lite till. Knappt hinner jag somna innan jag vaknar av att brevinkastet smäller till, det måste vara tidningen.
Men klockan är ju snart tolv. Det måste vara något annat. Viss om att det säkert är en räkning låter jag det hela bero och glider sakta in i sömnen igen.
Fram mot eftermiddagen vaknar jag på nytt och känner mig bättre. Drycken verkar ha gjort susen för huvudet känns nästan inte alls tungt. Jag sätter mig upp på sängen och tittar med lite vaknare runt i lägenheten. Det står ölburkar på mitt soffbord, soffan är utfälld och obäddad, på fönsterbrädan står en tetra Chakana som nog inte är helt slut. Men grillad i solljuset bör den kanske slängas ändå.
Med fingrarna ruffsande i håret går jag mot hallen och toaletten för att kissa, borsta tänderna och ta en dusch. Väl framme vid toalettdörren stannar jag. Det var ingen räkning som damp ner förut.
På hallmattan ligger ett gulvitt kuvert med handskriven adress. Jag plockar upp kuvertet och ser att det har hamnat fel, det står min grannes namn på det. Glad över att det inte var någon räkning, men ändå lite besviken på att det inte var till mig, slänger jag brevet på stolen i hallgången så att jag ska se det och komma ihåg att lägga det i grannens inkast.
Det är inte så konstigt egentligen, tänker jag med duschstrålarna hamrande mot huvudet, att få felutdelad post ibland. Visserligen har det inte hänt just mig förut, men det är säkert vanligt. Jag och min granne delar ändå efternamn och det kan inte alltid vara lätt för de där brevbärarna, tänker jag samtidigt som jag löddrar in min kropp.
Determinerad's Blog 